Europeiska unionen är angelägen om att reglera kryptomarknaden mer strikt och därför har Europeiska centralbanken varit kritisk till kryptovaluta. Ordförande Christine Lagarde dök tidigare upp på tv och kallade krypto värdelös.
Men vet de vem “fienden” är? För att kartlägga detta publicerade Europeiska centralbanken (ECB) nyligen en rapport med titeln “Decrypting financial stability risks in crypto-asset markets”.
En sak som är säker, och du behöver ingen rapport för det, intresset för kryptovaluta har ökat dramatiskt sedan starten av corona. Lyckligtvis är det också ECB:s slutsats. De skriver att, trots den senaste tidens nedgång, är kryptomarknaden som helhet sju gånger större än den var i början av 2020.
Konsumenterna spelar en stor roll
Deras rapport inkluderade flera konsumentundersökningar i Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien och Nederländerna.
Dessa undersökningar visade att cirka 10% av hushållen kan äga kryptovaluta. Intressant nog rapporterade de flesta av ägarna att de ägde mindre än $5 000 medan endast 6% påstod sig ha mer än $30 000 i krypto.
Men vem investerar egentligen i kryptovaluta? Det handlar främst om unga vuxna män och högutbildade. Och det här är en intressant statistik: om deras finansiella kunskaper rankas på högsta eller lägsta nivå, finns det en god chans att någon kommer att hålla kryptovaluta.
Institutionella investerare vill ha (indirekt) krypto
Betänkandet tittar inte bara på konsumenternas roll, utan också på institutionella investerares. De skriver att det skedde en ökning av korrelationen mellan kryptovaluta och aktiekurser under (och efter) marknadsstressen i mars 2020, såväl som under nedgångarna på marknaderna i december 2021 och maj 2022.
Enligt rapporten tyder detta på att kryptomarknaden under volatila perioder har blivit mer knuten till traditionella risktillgångar, en trend som delvis kan bero på det större engagemanget från institutionella investerare.
Om vi tittar på de senaste 15 dagarna kan man se att Bitcoin inte har lyckats hålla sig över 30 000 euro, Bitcoinpriset är för närvarande 37% lägre än i början av 2022. Under samma 15-dagarsperiod har Shopify-aktien fallit med 76%, Snap kraschade 73%, Netflix föll 70% och till och med Cloudflare föll 62%. Det här är alla aktier i stora teknikföretag, så kanske är lite Bitcoin i en portfölj inte en så dålig idé. Enligt ECB finns det verkligen en efterfrågan på lite Bitcoin till deras portfölj bland institutionella investerare.
Fidelity Digital Assets undersökte också europeiska institutionella investerare, där 56% rapporterade exponering för kryptovaluta. Det är en ökning med 45% jämfört med 2020. Enligt ECB kan det bero på att statliga åtgärder kunde ha tolkats som ett godkännande av kryptotillgångar. Till exempel, sedan juli 2021, tillåts tyska institutionella investeringsfonder att investera upp till 20% av sina innehav i kryptovaluta.
Fler alternativ att investera
Detta möjliggörs delvis av den ökande tillgängligheten av kryptobaserade derivat och värdepapper på reglerade börser, såsom terminer, börshandlade sedlar, börshandlade fonder och OTC-handlade truster, som har vuxit i popularitet i Europa de senaste åren.
Dessa produkter, tillsammans med clearingfaciliteter, har gjort kryptotillgångar mer tillgängliga för investerare eftersom de kan handlas på traditionella börser. Detta säkerställer också att investeraren inte behöver oroa sig för förvaringen och säkerheten för sin krypto. Ändå släpar Europa efter resten av världen, endast 20% av kryptofonderna finns på vår kontinent.
Kryptovaluta medför risker
Enligt rapporten kommer institutionella investerares intresse för kryptovaluta bara att växa, men detta kommer medföra mer risk. Detta beror delvis på att europeiska banker erbjuder derivat på krypto, utan att faktiskt ha krypton i lager. Dessa derivata kryptoprodukter spårar prestandan för de olika kryptokurserna. Forskarna säger om detta:
“All kryptobaserad exponering av institutioner, särskilt om de inblandade tillgångarna är osäkrade, kan sätta kapital på spel, med potentiella följdeffekter på investerarnas förtroende, utlåning och finansmarknader om exponeringarna är av tillräcklig storlek.”
För att hålla inne dessa risker, och för att skydda investerarna från sig själva (suck), har förslag om skärpt reglering lagts fram. Dessa måste fortfarande godkännas.
Ett av förslagen inkluderade Markets in Crypto-Asset Regulation (MiCA) för att stärka marknaderna och kontrollera osäkerheter i lagstiftningen. MiCA-förslaget publicerades redan i september 2020 och har ännu inte godkänts. Det innebär att det inte kommer att tillämpas före 2024, eftersom det inte förväntas tillämpas förrän 18 månader efter ikraftträdandet.